|
Standard för
DOGUE DE BORDEAUX
Ursprungsland/hemland:
Frankrike
Användningsområde:
Vakt- och skyddshund
FCI-Klassifikation:
Grupp 2, sektion 2.1
Bakgrund/ändamål:
Dogue de bordeaux är en av Frankrikes äldsta
hundraser. Den omnämns redan på 1300-talet. I mitten av 1800-talet
användes hundarna för jakt på t.ex vildsvin, till hundslagsmål, som vakt
av hem och boskap eller som hjälpreda till slaktaren. 1863 ägde den
första franska hundutställningen rum i Paris och där visades rasen under
sitt nuvarande namn.
Den förekom i olika typer: toulouse-, paris-
och bordeauxtyp, varav den senare är ursprunget till dagens dogue de
bordeaux. Rasen minskade kraftigt i antal under de båda världskrigen och
var nära nog utrotad efter det andra världskriget, men fick en ny start
under 1960-talet. (Det har förekommit fyra olika standardversioner
inklusive denna).
Helhetsintryck:
Rasen skall till typen vara en kortskallig,
konkavlinjerad moloss. Den skall vara mycket kraftfull. Den mycket
muskulösa kroppen skall utgöra en harmonisk helhet. Den skall vara något
lågställd, dvs avståndet mellan bröstbenet och marken skall vara något
mindre än bröstdjupet. Undersätsig, atletisk och imponerande utgör den
en mycket respektingivande helhet. Tiken skall ha mindre utpräglade drag
än hanhunden.
Viktiga måttförhållanden:
Kroppslängden, mätt från armbåge till
sittben, skall överstiga mankhöjden i proportionerna 11:10. Bröstdjupet
skall överstiga halva mankhöjden. Nospartiets maximala längd skall vara
lika med 1/3 av hela huvudets. Nospartiets minsta längd skall vara 1/4
av huvudets längd. Skallens omkrets skall hos hanhunden vara nästan lika
stor som mankhöjden.
Uppförande/karaktär:
Som gammal kamphundsras är dogue de bordeaux
försedd med vaktinstinkt, vilket gör den vaksam med stort mod, men
aldrig aggressiv. Rasen är en god kamrat, mycket fäst vid och tillgiven
sin ägare. Den skall vara lugn med jämnt humör och hög retningströskel.
Hanhunden är i allmänhet dominant till karaktären.
Huvud:
Huvudet skall vara stort, kantigt, brett,
ganska kort och trapetsformat sett både framifrån och ovanifrån.
Linjerna i skalle och nosparti skall vara konvergerande (framåt).
Skallparti
Hos hanhunden skall omkretsen på skallen vid
dess bredaste del vara nästan densamma som mankhöjden. Hos tiken får
omkretsen vara något mindre. Huvudets volym och form är en följd av de
välutvecklade tinningarna, det utfyllda partiet under ögonen, okbågarna
och bredden på underkäken. Den övre delen av skallpartiet skall vara
lätt välvd. Pannfåran skall vara djup. Dess djup minskar mot bakre delen
av skallen. Pannan dominerar ansiktet, men skall likväl ha mer bredd än
höjd. Huvudet skall ha regelbundna rynkor på båda sidorna om pannfåran.
Dessa djupa ”bekymmersrynkor” är mycket rörliga beroende på om hunden är
uppmärksam eller ej.
Stop
Stopet skall vara mycket kraftigt markerat
och bilda en närmast rät vinkel (95-100 grader) mot nospartiet.
Nostryffel
Nostryffeln skall vara bred med mycket öppna
näsborrar. Den skall vara välpigmenterad i harmoni med masken. Uppnäsa
är tillåtet, men utan överdrifter så att den blir riktad mot ansiktet.
Nosparti
Nospartiet skall vara kraftigt, brett,
tjockt men inte plufsigt under ögonen. Det skall vara ganska kort. I
profil skall den övre linjen vara mycket lätt konkav med lätt markerade
rynkor. Bredden skall avta något ovanför nostippen. Ovanifrån sett skall
nospartiet vara kvadratisk. Nospartiets linjer skall bilda en mycket
trubbig vinkel uppåt mot skallens övre del. När huvudet hålls
horisontellt skall den yttersta delen av det tvärt avslutade, vid basen
tjocka och breda nospartiet, befinna sig framför en vertikal linje, som
tangerar nostryffelns främre del. Nospartiets omkrets skall vara ungefär
2/3 av huvudets. Längden skall vara mellan 1/4 och 1/3 av huvudets
totala längd, räknat från nostryffeln till nackknölen. Dessa gränser
(högst 1/3 och minst 1/4 av huvudets totala längd) är tillåtna men ej
önskvärda. Den ideala längden skall ligga mellan dessa gränsvärden.
Käkar/Tänder
Käkarna skall vara mycket kraftiga och
breda. Rasen skall ha underbett (underbettet är ett raskarakteristikum).
De undre incisiverna skall ligga framför och utan kontakt med de övre.
Underkäken skall vara uppsvängd. Hakan skall vara väl markerad och får
aldrig överdrivet skjuta framför överläppen eller döljas av denna.
Tänderna skall vara starka, särskilt hörntänderna. De undre hörntänderna
skall vara något utåtriktade och lätt böjda. Incisiverna skall vara väl
placerade på linje, särskilt i underkäken där de skall bilda en tydlig
rät linje.
Läppar
Överläppen skall vara tjock, måttligt
nedhängande och ”dragen bakåt”. Sedd från sidan skall den bilda en
avrundad kurva. Den skall täcka underkäkens sidor. Framtill skall
överläppen ligga an mot underläppen och sedan falla ned på vardera sidan
och där bilda formen av ett öppet upp- och nedvänt V.
Kinder
Kinderna skall vara framträdande genom den
mycket kraftigt utvecklade muskulaturen.
Ögon
Ögonen skall vara ovala och placerade brett
isär. Avståndet mellan de inre ögonvrårna skall vara ungefär två gånger
ögonöppningens längd. Blicken skall vara frimodig. Bindhinnorna får ej
vara synliga. Färgen skall vara hasselnötsbrun till mörkbrun på hundar
med svart mask. Ljusare färg accepteras, men är ej önskvärd, på hundar
med röd mask eller ingen mask alls.
Öron
Öronen skall vara relativt små och till
färgen något mörkare än pälsfärgen. Vid ansättningen skall den övre
linjen vara något lyft. Öronen skall falla nedåt men inte hänga löst.
Den främre kanten skall ligga an mot kinden när hunden är uppmärksam.
Nedtill skall öronen vara lätt avrundade. De skall inte nå längre fram
än till ögonen. Öronen skall vara ganska högt ansatta i linje med
skalltaket, där de bidrar till att accentuera storleken på huvudet.
Hals:
Halsen skall vara mycket stark, muskulös och
nästan cylindrisk. Huden skall vara riklig, lös och smidig. Halsens
omkrets skall vara nästan densamma som huvudets. Mellan huvudet och
halsen skall det finnas en tvärgående föga markerad, lätt välvd fåra.
Halsens profil skall vara lätt konvex. Den väl framträdande hakpåsen
skall börja vid strupen och bilda ej alltför lösa veck, mot förbröstet.
Halsen skall vara mycket bred vid basen och vara väl ansatt i
skulderpartiet.
Kropp:
Överlinje
Överlinjen skall vara stark.
Manke
Manken skall vara väl markerad.
Rygg
Ryggen skall vara bred och muskulös.
Ländparti
Länden skall vara bred, tämligen kort och
stark.
Kors
Korset skall slutta måttligt mot
svansansättningen.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara kraftig, lång, djup,
bred och nå nedanför armbågarna. Bringan skall vara bred och kraftig och
underlinjen konvex mellan armbågarna. Revbenen skall vara långa och väl
välvda men inte tunnformade. Bröstomfånget bör överstiga mankhöjden med
0,25 - 0,35 m.
Underlinje
Underlinjen skall bilda en jämn kurva från
den djupa bröstkorgen till den tämligen uppdragna och fasta buklinjen.
Den får aldrig vara varken hängande eller vinthundslik.
Svans
Svansen skall vara mycket tjock vid roten.
Svansspetsen skall gärna nå till hasleden, men inte längre. Svansen
skall bäras lågt och får varken ha knyck eller krok. Den skall vara
smidig. Svansen skall bäras hängande i vila men höjs i rörelse 90-100
grader från hängande. Den får aldrig bäras böjd in över ryggen eller
rullad.
Extremiteter:
Benstommen skall vara kraftig och frambenen
skall vara väl musklade.
Framställ:
Skulderblad
Skulderbladen skall vara kraftiga med
tydligt framträdande muskulatur. De skall vara snedställda och ha en
vinkel på ungefär 45 grader mot horisontallinjen. Vinkeln mellan skuldra
och överarm skall vara något mer än 90 grader.
Överarm
Överarmarna skall vara mycket muskulösa.
Armbågar
Armbågarna skall vara bakåtriktade. De skall
varken ligga för tätt an mot kroppen eller vara för utåtvridna.
Underarm
Underarmarna skall, sedda framifrån, vara
raka eller något utåtvridna på ett sådant sätt att de söker sig mot
mittlinjen framför allt hos hundar med mycket omfångsrik bröstkorg.
Sedda från sidan skall underarmarna vara lodrätt ställda.
Handlov
Handlovarna skall vara kraftiga. Sedda i
profil skall de vara lätt vinklade. Sedda framifrån kan de ibland vara
något utåtriktade för att kompensera de lätt inåtvridna underarmarna.
Framtassar
Framtassarna skall vara starka med slutna
tår och böjda och starka klor. Trampdynorna skall vara välutvecklade och
smidiga. Hunden skall, trots sin vikt, gå ordentligt på tårna.
Bakställ:
Bakstället skall vara kraftfullt med stark
benstomme och goda vinklar. Sett bakifrån skall bakstället med de helt
parallella och lodrätt ställda benen ge intryck av kraftfullhet, fastän
bakstället är något mindre brett än framstället.
Lår
Låren skall vara mycket välutvecklade och
tjocka med väl synlig muskulatur.
Knäled
Knälederna skall stå parallella med kroppens
mittlinje eller vara lätt utåtriktade.
Underben
Underbenen skall vara relativt korta och
muskulösa.
Has
Haslederna skall vara lågt ansatta och
seniga. Hasvinkeln skall vara måttligt öppen.
Mellanfot
Mellanfötterna skall vara kraftiga utan
sporrar.
Baktassar
Baktassarna skall vara något längre än
framtassarna. Tårna skall vara slutna.
Rörelser:
För att vara en moloss skall rasens rörelser
vara ganska smidiga. Stegen skall vara långa, mjuka och marknära.
Bakbenen skall ha bra påskjut och frambenen bra räckvidd, särskilt i
trav som är den rörelse som föredras. Vid ökat trav har huvudet en
tendens att sänkas och överlinjen att slutta framåt, samtidigt som
frambenen tenderar att närma sig mittlinjen när de förs långt framåt.
Kort galopp med lodrätt förflyttning är ganska viktig. Rasen skall vara
kapabel till stor hastighet i marknära språng över korta distanser.
Hud:
Huden skall vara tjock och väl tilltagen.
Päls:
Pälsstruktur
Pälsstrukturen skall vara fin, kort och mjuk
vid beröring.
Färg
Enfärgat i alla nyanser av rödgult – från
mahogny till isabella (gulvit). Bra pigmentering bör eftersträvas.
Smärre vita fläckar är
tillåtna på bröst och tassar.
Mask
Variant 1: Svart mask. Masken är ofta föga
utbredd och får inte gå upp över skallpartiet. Den får förekomma
tillsammans med lätta mörka skuggningar på skallen, öronen, halsen och
ryggen. Nostryffeln skall då vara svart.
Variant 2: Röd mask. Nostryffeln är då
kastanjebrun och så även ögonkanterna.
Variant 3: Utan mask. Pälsfärgen är rödgul.
Huden förefaller röd. Nostryffeln är här rödaktig eller rosa.
Storlek/vikt:
Mankhöjden skall nästan motsvara omkretsen
på huvudet.
Mankhöjd
Hanhund: 60 - 68 cm
Tik: 58 - 66 cm
En avvikelse på -1 cm eller + 2 cm
tolereras.
Vikt
Hanhund minst 50 kg
Tik minst 45 kg
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och
skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Allvarliga fel:
• kort runt huvud med utstående ögon
• bulldoggstyp (flat skalle, nosparti
kortare än ¼ av huvudets längd)
• påtagligt sned underkäke
• konstant synliga incisiver när munnen är
stängd
• karprygg
• sammanväxta svanskotor (ej svansknyck)
• inåtvridna framtassar (även lätt)
• överdrivet utåtvridna framtassar
• platta lår
• alltför raka hasvinklar
• alltför övervinklad, hund som står
underställt
• kohasighet eller hasvidhet
• styltiga eller rullande bakbensrörelser
• överdrivet tung eller hes andning
• vitt på svanstippen eller på framsidorna
av benen ovanför handloven resp. hasleden
Diskvalificerande fel:
• långt, smalt huvud med föga markerat stop,
och ett nosparti som överstiger 1/3 av totala huvudets längd (avsaknad
av
huvudtyp)
• nosparti som är parallellt med eller
fallande från skallens överlinje; böjd nosrygg
• sneda käkar
• ej underbett
• konstant synliga hörntänder med stängd mun
• konstant synlig tunga med stängd mun
• svans som samtidigt har sammanväxta kotor,
är vriden åt sidorna eller är missbildad ( korkskruvssvans, kroksvans )
• atrofierad svans
• vridna underarmar med mycket svaga
handlovar
• alltför raka hasleder
• vitt på huvudet eller kroppen
• annan pälsfärg än rödgul
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv
eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och
sundhet.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara
fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
SVENSK KOMMENTAR TILL STANDARDEN FÖR
DOGUE DE BORDEAUX:
Överdrifter som menligt kan påverka
hunden fysiskt skall varken premieras i utställningsringen eller aveln.
| Dogue de
Bordeaux | Rasstandard |
Bilder |
 |
In English
Maximillian Fox
