* * * Länkbyte! - Länka till oss så länkar vi till er - Byt länkar och få fler besök till er hemsida. Länka till oss, skicka ett email med länken så lägger vi till er sida här. * * *
Fågelordlista
Ordlista över fågeltermer
Många konstiga ord i fågelvärlden? Här försöker jag reda ut några av begreppen.

Adult Vuxen, könsmogen fågel som ruggat och fått sin slutgiltiga fjäderdräkt.
Albino Färgvariant som helt saknar pigment och resulterar i vit fågel med röda ögon.
Allel Alleler är varianter av ärftliga anlag som hos fågeln kan påverka till exempel fjäderskrud, fjäderfärg eller blodgrupp.
Art är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in organismerna i grupper som är nära släkt med varandra och grupper av grupper som är ganska nära släkt med varandra, och så vidare i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets betydelse för djursort. Som exempel är Undulat, Zebrafink och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Se Linnés systematik av organismer.

Bastard Avkomma efter olika raser.
BFDV se Fransk fällning.

Candida Svampinfektion i näbb och svalg.

DNA (förkortning av ”deoxyribonucleic acid”), är det kemiska ämne som är bärare av den ärftliga informationen, genomet, i kroppens celler. Molekylen består av en kedja av nukleotider som genom den genetiska koden beskriver hur en organisms proteiner skall byggas upp av aminosyror.
DNA-test Används bland annat för att avgöra kön på en fågel.
Dominant Ett dominant anlag, är den allel, inom ett genpar hos en heterozygot individ, som har starkast "inflytande". Den allel som "viker sig" för den dominanta kallas recessiv.

Faktor Färgmutation som i sig inte är någon färg utan förstärker eller försvagar en befintlig färg. Tex Gouldsamadin som förekommer i en gulhuvad variant som egentligen bara är en försvagning av den röda färgen.
Familj Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka delas in i arter. Se Linnés systematik av organismer.
Fenotyp En organisms fenotyp är antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer.
Fett är en mycket bra energikälla men förutom att ge energi är fett viktigt för att fågeln ska få i sig fettlösliga vitaminer och antioxidanter. Kroppen kan till viss del omvandla kolhydrater och vissa proteiner till fett men de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna (omega-3 och omega-6) måste fås via maten. Fett är nödvändigt för bildning av cellväggar och hormonproduktion.
Fettsvulst (lipom), en godartad tumör lokaliserad till fettväven.
Finkar (Fringillidae), är en av de artrikaste familjerna i ordningen tättingar. I familjen finkar ingår 40 släkten och omkring 200 arter.
Fjäder En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av äggviteämnet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering.
Fjäderdräkt Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt.
Fjädercysta Vanlig åkomma hos bland annat vissa Kanariefåglar. Svullnad uppstår då en fjäder inte växer ut som den ska.
Fjäderplockning Fågeln plockar sig själv på fjädrar så stora kala områden kan uppstå. Särskilt vanligt bland papegojor. Vanlig orsak är troligtvis att fågeln är understimulerad.
Fransk fällning En virussjukdom som drabbar fågelns fjädrar. När fågeln är bara några veckor gammal och just lämnat holken tappar de plötsligt ving- och stjärtfjädrar. En del får tillbaks dem senare men inte alla. De kan också få undermåligt utvecklade fjädrar. De flesta lär sig aldrig flyga eller blir dåliga flygare. I vissa fall kan sjukdomen vara dödlig. Sjukdomen orsakas av viruset BFDV (Budgerigar Fledgling Disease Virus). Namnet till trots (Budgerigar = eng Undulat) drabbas inte bara Undulater utan även andra arter. Det finns idag inget vaccin.
Fåglar (Aves) är en klass av ryggradsdjur. De härstammar från små köttätande dinosaurier och anses ha börjat utvecklas för 150 till 100 miljoner år sedan, alltså under den yngre delen av jura. Det som särskiljer fåglar från alla andra djur är deras fjäderdräkt. Fåglar är jämnvarma äggläggare med vingar som är omvandlade framben. De flesta har en näbb utan tänder, spolformade kroppar, låg vikt, ihåligt skelett och en snabb metabolism. Det finns idag mellan 9 000 och 10 000 olika fågelarter i världen. Majoriteten av dessa kan flyga och är flyttfåglar. I normalfall räknar man med att en vuxen fågel energimässigt har tre årliga huvudposter: häckning, ruggning och flyttning. För stannfåglar är övervintring i kallt eller extremt torrt klimat en av huvudposterna istället för flyttningen.
Färgutfodring Metod att förstärka fjäderdräktens färg med speciellt foder eller färgämne i samband med att nya fjädrar växer ut under fågelns ruggning. Metoden används tex på röda Kanariefåglar.

Gen Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En gen är en sekvens av DNA, som i allmänhet kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein.
Genom är inom genetiken beteckningen på en organisms ärftliga information kodad i DNA, det vill säga den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens olika kromosomer.
Genotyp Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA. DNA innehåller ett recept för hur den så kallade fenotypen ska formas.

Handuppfödning Handmatning av fågelungar. Det kan röra sig om ungar som blivit övergivna av sina föräldrar eller att uppfödaren själv väljer att för hand föda upp ungarna. Metoden är vanlig på papegojor. Ungarna präglas tidigt på människor och blir ofta mycket tama.
Helfoder Ett komplett foder, kan tex vara färdig fröblandning eller pellets, som innehåller alla näringsämne fågeln behöver.
Heterozygot Individ som för viss genetiskegenskap har fått olika arvsanlag från båda föräldrarna.
Homozygot Individ som för viss genetiskegenskap har fått samma arvsanlag från båda föräldrarna.
Hybrid En art som uppkommit som resultat av korsning av två olika arter.
Häckning Fåglars reproduktion. Häckning innefattar bobygge, parning, ägg läggning, ruvning och uppfödning av ungarna.

Juvenil Ung, ännu inte könsmogen men flygfärdig fågel som fått sin första riktiga fjäderdräkt. Fjäderdräktens färg, form och teckning kan skilja sig markant mot den vuxna fågelns (se Adult).

Klass är en grupp inom stammarna inom det hierarkiska systemet i biologin. En klass består av en eller flera ordningar, vilka delas in i familjer. Se Linnés systematik av organismer.
Kloak Kloaköppningen är en kroppsöppning som finns hos fåglar, kräldjur, fiskar och kloakdjur. Den fungerar som analöppning men det är även genom den som befruktning och äggläggning sker.
Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana. Kolhydrater förbränns lätt av kroppen och det går åt mindre syre än vid fettförbränning. Man brukar dela upp kolhydraterna i långsamma och snabba beroende på hur snabbt de bryts ner. Kolhydrater ger fågeln energi och eventuellt överskott lagras i kroppen som fett.
Koloni Flera fåglar av samma art som hålls i större bur eller voljär.
Kromosom En kromosom innehåller en lång tråd av DNA i vilken hela eller delar av genomet finns.
Kräva Krävan hos fågeln är en del av matstrupen där en större mängd föda kan lagras och mjukas upp genom vattenupptagning för att sedan sönderdelas kemiskt i en körtelmage och efter det i en muskelmage där magen "tuggas" eller knådas. Många hönsfåglar fyller krävan under dagen för att sedan börja bearbetningen först under natten. För flygande fåglar vore detta en olämplig lösning då de hade blivit onödigt tunga.
Körtelmage Föda sönderdelas kemiskt i körtelmagen efter att först ha mjukats upp i krävan. Födan fortsätter sedan till muskelmagen.

Letal faktor Arvsanlag som kan vara dödligt (letal = eng dödlig) eller ge allvarliga missbildningar om den förekommer hos båda föräldrarna. Tofs på tex Zebrafink är av letal faktor och därför ska aldrig två individer med tofs paras.
Levande foder Animaliskt levande foder som tex syrsor, mjölmask och mygglarver. Vissa fåglar behöver alltid tillgång till levande foder medan andra endast behöver det i samband med häckning.
Linnés systematik av organismer Domän / Rike / Stam / Understam / Överklass / Klass / Underklass / Överordning / Ordning / Underordning / Överfamilj / Familj / Underfamilj / Tribus / Släkte / Undersläkte / Art / Underart

Matsmältningssystem Då fåglar saknar tänder saknar de också tuggförmåga vilket innebär att den sväljer födan hel. Först hamnar födan i krävan där det mjukas upp. Sedan påbörjas en kemisk nedbrytning i körtelmagen och därefter mals fodret sönder i muskelmagen tillsammans med sand och snäckskal.
När födan är sönderdelad är det dags för tarmsystemet att ta upp näringen. För att bibehålla god flygförmåga och minimal vikt är fåglars urinblåsa mycket liten. Njurarna producerar därför ett kvävekoncentrat i form av urinsyra istället för urin. Koncentratet når via urinröret kloaken och följer via den med spillningen.
Mineraler och spårämnen: Ett spårämne eller mineralämne är ett oorganiskt ämne som är livsnödvändigt i kosten. Fåglar har bland annat behov av kalcium för skelettbyggnad och äggen vid häckning. Jod är mycket viktig för sköldkörtelfunktionen. Exempel på spårämnen är fluor, järn, koppar, selen och jod.
Muskelmage Efter att födan först mjukats upp i krävan och kemiskt sönderdelas i körtelmagen mals den sönder till småpartiklar i muskelmagen som är en del av fågelns matsmältningssystem. För fröätande fåglar är tillgången till fin sand mycket viktig då den behövs i muskelmagen för att mala ner de hårda fröna och se till att de inte klibbar i hop.
Mutation En mutation är en permanent förändring i DNA sekvensen i en gen. Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel, strålning, inverkan av kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan mutationer i de celler som ger upphov till nya individer och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i de celler som bara berör den aktuella individen. De senare kan ge upphov till cancer. Den första sorten är en av förutsättningarna för evolution. En majoriteten av mutationer är negativa eller har ringa positiv effekt på individen, och endast ett litet antal är fördelaktiga för avkomman. Genom det naturliga urvalet kommer fördelaktiga mutationer att öka i frekvens på grund av att de gör sina bärare mer framgångsrika än de som är negativa och mer eller mindre snabbt kommer att försvinna ur populationen. Hos fåglar kan mutation ge helt nya färg- och formvarianter men inte helt sällan bär dess även på Letal faktor.

Normalfärgad Original eller vildfärgen av en fågel, tex gräsgrön hos Undulaten.

Ordning Inom den biologiska systematiken är en ordning en undergrupp till klass, och består av en eller flera familjer, vilka delas in i släkten och arter. Se Linnés systematik av organismer.

Papegojor En ordning av tropiska fåglar (Psittaciformes) eller en familj inom denna.
Praktdräkt Fjäderdräkt som hanen anlägger inför häckningsperioden. Ofta mycket färgstark eller på annat vis utmärkande.
Proteiner är komplexa organiska ämnen med hög molekylvikt. Tillsammans med polysackarider, fetter och nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen i allt levande. Proteiner är nödvändiga för fågelns tillväxt och ungfåglar behöver extra mycket. Även under ruggning och häckning har fågeln extra behov av protein.

Ras är en grupp individer inom en djurart som kännetecknas av vissa gemensamma ärftliga egenskaper. Till skillnad från begreppet underart är begreppet ras oklart. Det används främst för sådana varieteter som människan skapat genom selektiv avel, medan det enligt populära föreställningar även kan användas för mer eller mindre godtyckliga uppdelningar av människor efter synliga skillnader. Denna användning är emellertid omstridd och klassas i vetenskapliga och officiella sammanhang som otidsenlig. I vissa sammanhang används begreppen underart och ras synonymt. Se Linnés systematik av organismer.
Recessiv Ett recessivt anlag, en recessiv allel, inom ett genpar hos en heterozygot individ, är den allel som "viker sig" för den andra, dominanta allelen i paret och alltså inte ger upphov till några synliga egenskaper hos individen. Endast i en homozygot individ med två likadana recessiva alleler ger allelen upphov till synliga egenskaper. Motsatsen till recessiv är dominant.
Ruggning När fågeln fäller sina gamla fjädrar som ersätts av nya. Detta är ett känsligt skede för många fåglar som är extra mottagliga för sjukdomar under denna period.

Tars Den nedre delen av fågelns ben.
 
Släkte I biologisk systematik är ett släkte en grupp inom en familj. Ett släkte består av en eller flera arter. Se Linnés systematik av organismer.
Spårämnen se Mineraler.
Sympatipar Ett adult fågelpar som trivs med varandra och med stor sannolikhet kommer att häcka.

Underart är inom den biologiska systematiken en rang under art. Det är normalt inte det samma som begreppet ras, men i vissa sammanhang används de båda begreppen synonymt. Se Linnés systematik av organismer.
Uppmatning Uppmatningsfoder är särskilt näringsrikt och ges till föräldrar och ungar under kläckning och tillväxt.

Vatten är fågelns absolut viktigaste och mest nödvändiga livsmedel. Många fåglar överlever endast ett fåtal timmar utan vatten. Tillgången till vatten är det mest grundläggande för allt liv vi i dag känner till.
Vaxhud Naken hud på övernäbben kring näsborrarna. På vuxna (adult) Undulater kan man med hjälp av vaxhudens färg könsbestämma individerna
Vildfärgad se Normalfärgad.
Vitaminer är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen varav en del är sådana som kroppen inte kan bilda själv utan måste få i sig med födan. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar. Fåglar drabbas lätt av brist på fettlösliga vitaminer som tex A-vitamin.
Voljär Stor inom- eller utomhusbur med flera kvadratmeters flygyta. Utomhusvoljärer har ofta anslutning till ett skyddshus som hålls uppvärmt och torrt. Många tropiska fåglar klarar ock trivs i utomhusvoljärer året runt i sydsvenskt klimat bara de har möjlighet att själva ta sig in i skyddshuset när det blir för kallt.

Zygot En zygot är en befruktad äggcell.

Ägg Alla fåglar lägger ägg. Omedelbart efter att ägget befruktats inne i fågelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen kräver en hög och jämn temperatur och sedan ägget är värpt tillförs denna värme ofta av båda föräldrarna genom ruvning. De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen eller varannan dag. Bland vissa fågelarter kläcks ungarna samtidigt. Hos dessa fåglar avstannar äggens utveckling tills alla ägg har lagts och först då börjar honan ruva och äggens utvecklingen startar. På detta sätt kommer ungarna att kläckas samtidigt.

Örontäckare De fjädrar som täcker öronöppningen. Fåglar saknar ytteröra och har endast en öronöppning strax bakom ögat.